Sjösättning även 2019

Ja så blev det sjösättning till sist i början av juni, efter en väldigt sen kväll där barnen fick bottenmåla.

Sjösättning

Småbarnsmamman med egen båt är inte först i sjön. Det är ett understatement. Varje år kantas av tvivel - hur ska jag orka med våren? Alla skol- och förskoleaktiviteter, alla barnkalas, inklusive våra egna, alla måsten? I år hjälpte båtmekanikern mig med bälgbyte också och det var en stor insats. Nu snackar vi avancerat meck. Sen var det mycket puts på kort tid och jag kände att, nu måste ambitionsnivån ner ett hack. Men grannen på land hade visst tvättat sin båt med ugnsrent och då mådde jag litet bättre. Än har jag inte släppt på ambitionerna. 

Alla tvivel kring båten försvann till sist när Iris slängde sig upp på rufftaket och bara satt där. Det såg ut som om det var hennes plats i världen. Hon hade humöret på topp och kanske kände hon på sig att det betyder mycket för mig att få båten i sjön. Som sagt alla tvivel blåste bort på en sekund.

Sen är det förstås spännande också. I år var det litet spännande eftersom ordinarie personal var sjukskriven. Jag är inte lika trygg med upptagning och sjösättning som jag har varit. Förut var jag sjukt trygg fast båten flög i luften från vaggan till hjullastaren. Nu är jag osäker fast båten inte lyfts. Det gick bra i alla fall. Personalen på marken var bättre än i höstas och nu har de walkie talkies. Jag håller med om att det behövs nu för tiden. Men det fanns en tid då de inte behövdes. En tid då personalen var sjukt synkad och kunden bara observerade i tysthet. Det var länge sen. Men jag minns.

Nu blickar vi ändå framåt igen och hoppas på en skön säsong på Kapten kroks familjeeskader, segling med digitala kommunikatörer från både landstinget och Trafikverket, med min syster från Spanien och förhoppningsvis gourmetgasten.

White Pearl ger mig mycket av det jag behöver och stannar hos mig.

Vårrustning mitt i sommaren - till sjöss

Så blev årets seglats. I år seglade jag med familjen i en vecka till Roslagen. Där klev familjen av hos farfar och istället seglade jag vidare hemmåt igen via Björkskär med hjälp av Gourmetgasten St Mary. Under dessa två veckor har jag gjort följande: bytt färskvattenslangar och färskvattenpump, bytt tre batterier, köpt nytt storsegelkapell, bytt startmotor, bytt bränslefilter, generatorrem, fall och revlinor. Men det har varit väldigt bra ändå. Nu känns det som att jag lärt känna WP II på riktigt. Och mycket återstår till vintern 2017/2018. Tack WP II för en underbar och spännande semester!

Torrsättning i ottan

När jag åkte till marinan var det mörkt och jag var litet spänd för det skulle blåsa och WP Fun uppför sig inte som WP. När jag backar händer ingenting eller så blir det motsatsen till min plan. Hen svarar inte alls på rodret. En skillnad är att WP hade motorn fram medan WP Fun har den bak, under sittbrunnen. Det gör förstås att vinden tar båtarna på helt olika sätt. Varför WP Fun inte svarar på rodret direkt när jag backar måste jag analysera vidare. Idag fick jag backa ut ur marinan helt enkelt he he. Nu står hen på backen - på absolut bästa platsen! Tack för bra service som alltid.

Drömmen blev verklighet

Just idag när jag skriver ligger jag hemma med en bruten stortå. Det blev ingen lång seglingssommar, men i juli gick en dröm i uppfyllelse. 

Jag seglade med hela familjen till Gotland. Jag vet inte hur jag ska summera vår tid på Fun och Gotland så några bilder får göra jobbet åt mig. Vi var ute i två veckor och la till i bland annat Landsort, Lauterhorn, Fårösund, Lickershamn och Östermarsfladen. Tack Fun och familjen.

Testseglingen gick galant

Jag fick hjälp av småbarnsseglarmamman Camilla när jag skulle testsegla och vi hade en fin sensommarkväll med fyllda segel och sol. Tack för hjälpen. Nu är vi på gång mot Gotland hela familjen (utom hunden förstås) flera dagar försenade på grund av att jag legat sjuk med feber mitt i semestern. Båtmekanikern har kontrollerat motorn och bytt det årliga samt konstaterat att bränslefiltret är ett av de sämsta på marknaden. Det blir också en hel del ny utrustning till nästa år. Genacker och peke, vant och linor. Men nu börjar ett nytt seglingsliv med Fun. Skepp o hoj!

Gräsänkan har börjat jobba

Med kniven vid strupen jobbar jag till midnatt den här veckan. Nu är det äntligen dags för Fun att komma i ordning. Sprayhooden är på plats. Vanten fick jag brottas med och jag anar ett vantbyte till våren. Historien repeterar sig för det var nämligen det första jag fick göra på WP 2006 - byta vanten. De vita skruvskydden ska bort. Fun kommer att bli betydligt sportigare än så. Vänta bara.