Jag blev nyfiken på vilka de var, de i marinans segelsällskap som nyligen hade börjat gilla min blogg och som gav mig gratis publicitet på framsidan av nyhetsbrevet. Det visade sig vara ett trevligt gäng. Jag tog med Gotlandsgasten (hon som ska hjälpa mig segla till Gotland) och gick på vårfest med klubben. Vi hissade flagg, åt god mat, sjöng snapsvisor och sommarlåtar och pratade båtar, styrelsearbete och Pirate Bay. Det var kul att sänka medelåldern, och folk i den åldern är så trevliga. De vet saker om livet. Som att man lutar sig tillbaka, dricker litet snaps, sjunger lite, äter mat och snackar. Där satt vi mitt i solskenet som kom in, med utsikt över båtar och kranar. Jag var den enda i arbetskläder. Nästa år duschar jag innan.
Slipdammet hade jag borstat bort efter sista slipjobbet. Ja… nu är den färdigslipad. Den är fin – slät. Båtkunniga säger det i alla fall, så då är det kanske så. Dessutom har jag hört andra bottenveteraner beklaga sig över att folk lägger ner så mycket jobb på att slipa ner botten - ända ner. Det verkar som om många gör det riktigt ordentligt. De sandblästrar hela härligheten. Så jag tog till mig av dessa tips och mitt motto har därför varit att göra ett lagom jobb, inte för mycket och inte för litet. Fast när jag började putsa på propellern idag så sprack mottot totalt. Men det vore ju häftigt att ha en sån där guldglänsande propeller. Imorgon blir det spackling av roder och kölskarven (eller vad det kan heta).
Dagens låt: Carpe Diem Baby, Metallica.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar