Det kändes som om det var ett år sen jag såg solen. Är vi i paradsiet? Jag hämtade min båtmentor vid elva och med solbrillorna på drog vi till min båt för att släppa ner rodret och förbereda för lyftet som jag har inbokat till måndag morgon. Men när vi hade släppt ner rodret drog vi det åt sidan litet och då kom hela hjärtstocken ner genom skrovet och rodret var löst. Vi blev litet förvånade båda två för ingen av oss trodde att det skulle gå att ta bort rodret utan att lyfta båten eller gräva hål i marken. Nu blir det inget lyft och alla är vi glada för det. Pust. Sen kom min gourmetgast ut och fikade. Mentorn och jag var kvar till sju och fick massor gjort:
1. rodret; mätte hål och bussning (så stavas det tydligen)
2. borrade hål i skrovet för att fästa skotskenan som löper på däck
3. borrade hål och en sänkning i trähandtaget på rufftaket
4. skrev ner vad jag behöver köpa och vad jag behöver göra med motorn och i vilken ordning
5. fick en öl mot en solig vägg
6. lyfte ner masten för och började undersöka om linorna trasslat sig och om jag måste in i toppen. Försökte se med ficklampa och kikare, det gick sådär
Nu är jag hemma och softar och smälter att båtsäsongen har börjat.
Dagens låt: The Unforgiven II, Metallica
Inlägg
1 kommentar:
Det låter som en underbar dag i arbetets tecken :)
Skicka en kommentar