Check!

Ingen snö på täcket och allt var lugnt på marinan igår. Är det där solen som tittar fram?

Före och efter

Idag har jag lättat mitt hjärta i och med att jag kom iväg till båten och fick puffa bort en del blötsnö. Snön fastnar i min sträva presenning, och jag har inte rätt lutning på den heller. Eftersom min 26-fotare är väldigt bred på mitten så behöver jag en skyhög täckställning och det orkar jag inte köpa just nu. Däremot ska jag köpa en skidpulka till min son så han kan åka efter mina skidor. Sommaren och segling är långt borta. Men jag fick två påminnelser i veckan, om att jag faktiskt har en båt och att jag seglar. Den ena var en tidning från marinans båtklubb (där jag är suppleant i väntan på att komma ur min mamma-koma, antagligen) och det andra var ett e-brev från Qss som påminnde om vårens föreläsningar, kurser och båtmässan. Båda var underbara att se. Men var är min entusiasm inför nästa båtsäsong? Hoppas den kommer med våren. Men egentligen - är det så konstigt om min tidigare båtnördighet vilar efter 2010; med förlossning, kolik, två flyttar och nytt jobb? Självklart inte. Och antagligen kan jag inte hålla mig borta från marinan när båtfolket börjar putsa i solen. Sist, en hyllning till skottningen på marinan. Tänk om Skarpnäck skottade så!

Snabb sväng förbi

Piraten och jag gjorde en sväng förbi marinan och medan han sov i bilen ilade jag upp på däck och knuffade loss litet snö från presenningen. Skönt att ha kollat av så hör i snöhavet. En annan stackare höll på att återupprätta både ställning och presenning på sin båt. Jag tyckte synd om honom. Ett par decimeter snö låg ovanpå kapellet som han klev omkring på. Det känns skönt att min båt står mitt i en rad av andra båtar, skyddad från den värsta vindstyrkan.

Litet jobb vid båten o fika förstås

Piraten och jag drog till båten för att kolla presenningen. En snöstorm passerade ju för ett par veckor sen och man vet aldrig... En knut hade lossnat i ena hörnet och hela presenningen var lös, så det var ju bra att vi kollade. Vi köpte krokar också, som vi ska ha i sjöboden och hänga linorna på. Mycket praktiskt och en idé från skeppare Marie som jag delar bod med. Sen åt vi matsäck. Till och med Piraten åt litet och så fikade jag och fick adventstämmning vid hamncaféets julstjärnor. 

Båten ger mig energi

Det finns en bok som heter "Hur du överlever ditt första år som mamma", och jag tycker det är en fantastisk titel. Jag behöver läsa den. Men ett eget knep jag har är att åka till båten, för den ger mig energi. Allt annat tar energi just nu. Så förra helgen tog jag med mig min sovande Pirat och åkte ut och kollade om presenningen låg kvar. Det gjorde den. Medan Piraten fortsatte att sova fixade jag litet småsaker med båten och klurade på vad jag hehöver göra inför nästa säsong och som ryms inom föräldrapenningen. He he. Det är inte mycket som ryms där, men något måste man ju kunna förbättra.

Fast i söndagens gråa regnmassa

Man hoppas varje år att man ska slippa jobba med båten en kall, regnig höstdag då fingrarna fryser till is och de blöta kläderna tränger ända in i själen. Men i år blev det precis så därför att jag inte kunde välja dag. Men jag fick några barnlediga timmar på lördagen och några på söndagen. Jag tog mig kragen och åkte till marinan sent på söndagen. I regn och kyla fick jag loss mantågsstöttorna och lyckades häva upp presenningen precis innan det blev kolsvart på marinan. Nu står båten säker för snö och kyla. Skönt. Överaskande hur snabbt det gick trots allt, att tvätta och täcka båten. Totalt fem timmar. Nu kan planeringen för säsongen 2011 börja. Och det gör den i och med båtmässan i november.

Underbart att vara ensam vid båten

Ingen skrikande Pirat som ska ammas. Han var hemma med pappa och farmor. Så jag arbetade som en häst i flera timmar. Först tänkte jag fuska och inte tvätta båten utan bara sätta upp ställningen och hänga på presenning, men så såg jag hur alla andra höll på att skrubba sina skrov så då tog jag fram både högtryck och boatcleaner och jobbade i fler timmar. När jag hade ätit min sena lunch vid fyratiden började jag skruva ihop ställningen - och blev klar! Jag var så glad att jag ringde Gourmetgasten (numera båtgranne) och brättade hur fantastiskt bra allt hade gått. Imorgon ska jag bara på med presenningen och av med mantågsstöttor, men det kan gå fort om de inte fryst fast. En underbar dag!