Eskader – till sjöss i en vecka

Förutom att det var otroligt socialt och trevligt på vår eskader som anordnades av QSS förra veckan, så är det just känslan man får på sjön av att vara bort från civilisationen som jag värdesätter mest. Att bara vara ute på vattnet och inte komma i kontakt med varken bilar, asfalt eller affärer, det är härligt. Nu när jag är tillbaka på jobbet säger mina kollegor att jag ser ganska saltstänkt ut och det är just så jag känner mig. Och jag längtar tillbaka till sjön. En vecka kanske låter normalt för många seglare, kanske även litet kort, men för mig som nybliven mamma med en pirat på ett och ett halvt år är en vecka lång. Det var första gången jag var borta från honom sen han föddes så det blev inte bara underbart på sjön utan veckan var också den längsta i hela mitt liv. Skulle vi aldrig segla hem så jag fick träffa min pirat? Men jag behövde segla. Nu känner jag mig litet friare och jag vet att jag kan segla.

Varning för pirater!

För här kommer vi. Swisch va fort det går - ibland. Det var väldigt sköna vindar i söndags, perfekt för min 26-fotare och två små sjörövare ombord. Piraten och jag seglade ut med gotlandsgasten och hennes son som snart är två år. Kymmendö är perfekt för barn, det finns både lekplats och badstrand. Det var trångt ombord men Piraten var en ängel.

Jag fick ett smajl på slutet

När vi kom i skydd för vinden och var på väg in i hemmahamnen fick jag äntligen ett smajl från min underbara lilla gast.

Så äntligen var det dags...

För den första seglatsen i år. Med ombord i helgen var två oerfarna gastar (min syster och hennes kompis), min systerdotter Minipiraten som är elva år och Piraten som satt i cykelstolen i aktern. Det gick bra att surra fast stolen men Piraten skrek hela vägen ut till naturhamnen där vi la till. Sen skrek han hela kvällen till klockan tio. Ungefär som förra året när han hade kolik. Det var jobbigt. Min systerdotter tappade intresset för honom på några minuter bara. Men nästa dag, när vi vaknade var han på bättre humör och när vi seglade hem satt han och tittade litet slött när vi försökte få ordning på förseglet som jag hade lyckats rigga fel. Allt gick bra till slut trots att det blåste en del och mina gastar fick slita - litet oroade för om båten skulle välta. En upplevelserik helg.

Seglingsklar - t o m tankad

Helt otroligt att jag äntligen fått båten seglingsklar trots en massa trassel hela tiden - småsaker som tar tid. Men jag har båtjobbat varje kväll den här veckan och inte sett min son sen i måndags. Pust. Imorgon ska vi segla - min syster, Minipiraten, Piraten, Freddie och jag!

Det var bättre förr

Va skönt det känns att säga så ibland. För tänk vad enkelt det hade varit om pappan i min familj kunde sköta vår Pirat, hushållet och trädgården så att jag kunde hålla på med min båt. Å va enkelt allt skulle vara. Men nu är det inte så, därför att pappan har en egen båt att sköta. Två båtar och barn alltså. Trots detta kanske jag får båten klar till helgen. Kanske. Nu sitter vanten fast i alla fall.

Dagens låt: Walk, Foo Fighters

Alltid händer det något vid påmastning

Något som man inte alls räknat med. Igår blåste det en del och det var en utmaning, men när jag skulle dra åt ena toppvanten släppte det i masttoppen. Det är ju inte så kul att behöva plocka ner masten och börja om. Som tur var har Piratens pappa inte så mycket emot att klättra upp i kranen och han lyckades koppla på vantet igen. Pust. När allt var klart märkte vi att Windexen satt bak och fram. Hur hade jag tänkt där? Han klättrade upp igen. Tack, tack. Trots dessa oväntade förhinder gick det ändå ganska snabbt, ingen kö vid kranen. Mamma tog hand om Piraten och pappa tryckte på knappen. Nu har WP mast!