Folkbåtsfolk, sol, mat och vin

Det var helgens seglingsingredienser. Lördagen började med att en vattenskoterryttare och medryttare nästan vred nacken ur led och flinade fördomsfullt när de passerade White Pearl. Som en spanjor på 80-talet när han såg en blond tjej. Sällsynt! Vi revade tidigt och kryssade ner över Mysingen mot Utö och lunchade på grillade kycklingspett. Mmmm… När vi la till var vi noga med att inte gå på grannens för, så vi höll ut båten som blåste mot den, innan vi hunnit lägga ett spring. Trots detta kom han ut i endast kalsonger och uppmanade oss att inte gå på fören. Idiot nummer två den dagen. Men folkbåtsgrannarna på andra sidan i Utö hamn var coola. Sen regnade grillen bort så vi lånade folkbåtsfolkets grill. Samma folk gav oss senare en privat konsert - fem man och en gitarr spelade och sjöng om kvinnan. Vi bjöd på jordgubbar och sen drack vi vin och åt en helig fläskfilé.

Söndagen började med bad i en vik intill och sen frukost i sittbrunnen medan de 25 folkbåtar som låg runt om drog ut sina båtar och hissade segel i hamn. De hade kappseglat på Mysingen i en vecka. Solen sken och vi slörade hemåt. Jag lärde mig att man inte ska gå ner i ruffen när man går över en gropig Mysingen och har vin kvar i kroppen från kvällen innan. Illamåendet gick över när vi justerade kurs och båten blev starkare. En skön helg.

Kryss på Mysingen

Helgen bestod av en tokrolig lördagskväll med galet folkbåtsfolk, trevliga gastar och härlig segling. Mer kommmer...

Besiktningsmannen tror på min teori

Skottets fastsättning i plastmodulen verkar röra sig och jag behöver nita fast det ordentligt med fler nitar än de två som sitter där idag – antagligen med så kallade popnitar. Anledningen till att man använt nitar istället för skruvar är att de går in i ett slutet utrymme där man inte kommer åt med mutter. Behöver alltså en del verktyg för insatsen. Ska också kolla att plastmodulen inte har lossnat från skrovet. Jag är alltså positiv till utvecklingen av den skärrande upptäckten förra veckan av knakandet från toppvantet.

Det knakar i vantet som går ner i skrovet

Det knakar i toppvanten, vantfästningen och skrovet, och det skulle kunna vara allvarligt, och jag har oroat mig under midsommar. Men när jag var vid båten igår kväll och undersökte varifrån ljudet egentligen kommer, gjorde ljudupptagningar och tog bilder, så märket jag att det kanske är en del av inredningen som knakar. När man håller emot den träpanel som stöttar skrovet så slutar det knaka. Jag är litet positiv. Ska skicka materialet till min besiktningsman och fråga vad han tror.

Gick in i en kärra

Klev ur bilen på marinan, tittade åt vänster och gick rakt fram, in i en kärra och slog upp ena smalbenet. Sen kom min indiska gast ut för att vila sig från jobbet och Stureplan. Vi latade oss, fyllde på vatten och olja, förberedde Storseglets rev, åt lunch och spanade. Många drog iväg med sina båtar till sina midsommarfiranden, men är man från Dalarna är det svårt att få till en midsommar i skärgården. Det blir hämta syrran på Arlanda och sen vidare till Leksand för fest. Segling blir det nästa helg. Men nästa midsommar kanske… Trevlig midsommar.

Mycket segling i söndags

I lördags undrade vi: kan vi kalla det här segling? Det var ingen vind alls och den lilla vind som fanns försvann helt mot kvällen. Inte en båt i sikte heller ju närmre vi kom 18.00, tid för fotboll. Jag konstaterade att seglare gillar fotboll. Gör ni verkligen det? Vi tog oss i alla fall ner till Biskopsön. På söndag fick vi så vi teg – mycket vind. Men seglingen började inte så bra. När vi hissade segel fick vinden tag i båda segel och snurrade båten ett halvt varv och la sig på kurs i motsatt riktning. Gud va fånig man känner sig då. Hade jag för litet styrfart eller vad? Det var bara att vända om och så tog vinden tag i seglen och la ner båten helt, på rätt kurs. Vi seglade ganska hårt i tre timmar och kryssade intensivt förbi Dalarö. Där fick gastarna verkligen slita. Vi borde ha revat storseglet, men jag har inte förberett för att reva… (ska göra det). Sen låste schackeln i genuan upp sig och seglet for iväg. Jag har sett att förra ägaren lämnat just en sån extra schackel, så det kanske är vanligt. Det blåste så hårt så jag fick ”backa” in till min plats på marinan. Med det menar jag att jag lägger i backen ungefär sex meter innan bryggan och så för vinden oss ändå fram till bryggan. Det kändes bra att glida in till bryggan just denna söndag.

Det regnar

Ihållande regn som det heter, just idag när jag ska segla. Det måste bli Utö med duschar och värme ikväll.